stinameyer

Alla har ju som sagt sina dåliga stunder i livet, och ni som inte har haft det, dom kommer. Jag lovar! Men jag kan berätta hur min tid var. Det började när hafsige börja sjuan sommaren 2010. Jag var en ganska snäll tjej, ville inget ont i världen. Min vikt då, det var 52 kg. Jag var nöjd med min form och var glad och lycklig. Sen när jag hade gått två månader i den nya skolan så hade jag börjat förlora vikt. Jag hade blivit stel, nästan inga muskler, endast små knappa muskler sim bar min kropp. Det var i ungefär mitten av oktober 2010, då jag vägde 47 kg. Sen i januari och det var nytt år. Man försökte vara glad och lycklig, men allt fortsatte ner i helvetet. Och likaså tappade jag ännu mer vikt. Jag åt inget tillslut. Jag hade knappt någon hud kvar, endast tillräckligt för att hålla inne alt ben som försökte tränga fram! Denna perioden var den värsta, då min vikt gick ner emot 45 kg. Jag skojar inte! Inte konstigt att mina betyg ser ut som dom gör idag. Det var knappt så att jag hade blodcirkulation till att pumpa blod i kroppen. Usch fyfan! Nej men sommaren 2011 då blev jag mer normal igen! Jag vägde 49-50 kg och jag började bli lite starkare, fysiskt och psykiskt! Jag fick hjälp och stöd av vänner och olika folk jag inte ens vet namnet på... Men tack iaf! Och efter den sommaren gick allt bra, var det jag trodde iaf.. Januari 2012 började jag om från början. Mycket hände hemma, mamma kontaktade golv från olika håll. Socialtjänst blev inblandat, polis, släkt far illa och allt på grunda av mig. Jag är så jäkla känslig och tar åt mig allt! Var enda litet skämt sitter där inne och plågar mig. Men idag mår jag bra och är i riktigt stabilt tillstånd! Jag vill framför allt tacka Lena, skolkuratorn. Henne var mitt första stöd, sedan soss som Jag också fick bra kontakt med! Och sedan BUP i Strömstad och Uddevalla! Ni var stort stöd! Vill också tacka min kära mamma som öppnade upp sig. Också mina vänner! Tack för allt, jag älskar er. Utan er hade jag nog inte klarat detta, allvarligt! Men bakom allt detta så är roten till allt, bråk, dåligt med energi! Så vet ni! Lär er av mig, testa absolut inte detta! Det är så jävla idiotiskt. Hade jag kunnat ändra det, så skulle jag göra det! Jag glömde att tacka Theres, Ann och Lars! För att jag har fått ta hand om era hästar och det hjälpte mig också igenom allt! Bara att åka dit utan bestämda tider, det betydde mycket! Jag kommer stanna tills jag inte får, oavsett hur allt kommer se ut! TAAACK ALLA! <33 (om du läste allt, lär dig av mina misstag! Ta vara på dina nära och kära! Älska din familj! Det gör jag!)